saragabriella

Åh härliga söndag. Har mest slöat omkring här hemma och gjort lite av varje. Till min glädje har jag nu hittat min skiva med Sam Cooke. Gillar hela skivan och har, sedan jag hittade den, lyssnat om och om igen på den. Nästan så mycket att jag nu är redo att tappa bort skivan igen. Denna söndag har jag också underhållit mig med att måla med akrylfärger. Målade i stort sett hela eftermiddagen, hade glömt bort hur kul det kunde vara.

Nu, så här på kvällskvisten kanske jag beger mig ut för att fiska.

Till slut, efter mycket om och men, har jag tagit steget in i Facebook-världen. Förstår inte mycket av hypen kring Facebook, men jag lär mig nog med tiden. Det känns mest som att man ska leta efter vänner och bekanta som man kan ha på sin "Friend-list". Men det måste vara något mer eftersom så otroligt många har Facebook. Ska utforska mer...

En trött och härdad version av mig.


Jag skjuter med AK4.

Frystorkad lapskojs.

Delar av gänget.

Vacker utsikt från en bro.

Nu var det återigen längesen jag uppdaterade min blogg. Har kryssat mellan olika städer på kort tid och har inte riktigt hunnit eller orkat skriva.

Jaha, vad har jag haft för mig då? Efter vistelsen på Gotland bar det av till Uppsala (efter en blixtvisit i Stockholm) där jag träffade en del vänner, varvade ned och packade ur mitt rum. Jag ska nämligen hyra ut mitt rum till en vän under hösten varför jag också var tvungen att tömma rummet på massa saker. Det var lite tråkigt och sorgligt att lämna rummet, men det var ändå bra att det blev gjort! Färden fortsatte senare till lite nordligare breddgrader, Gävle. Jag hade aldrig tidigare varit i Gävle men jag föll på en gång för den lilla staden med många grönområden och en mysig stadskärna. Anledningen till varför jag begav mig till Gävle var för att jag skulle, som jag också tidigare har skrivit om, gå en sommarkurs i armén anordnad av Försvarsmakten. När jag satt på tåget till Gävle började tankarna snurra i huvudet och jag undrade vad fan det var jag höll på med, vad hade jag gett mig in på. Men de tankarna släppte på en gång efter att jag anlände till förläggningen. Vi var 20 ungdomar som under elva dagar fick göra olika saker som att skjuta med AK4, orientera i skogen med tung packning, sova i militärtält ute i skogen, åka till Kungsängen och träffa riktiga "lumpare" mm.. Vi fick prova på det militära livet helt enkelt. Dagarna var långa då vi vaknade vid sex och skulle ha bäddat sängarna, städat alla utrymmen och ha käkat frukost till kl. åtta. Dagarna slutade ungefär vid åttatiden.

När jag var i mina yngre dagar var jag väldigt sugen på att göra lumpen, men suget avtog och jag fick för mig att göra annat. Efter dessa elva dagar är jag lite tveksam till om jag kan se mig själv göra lumpen och leva så strikt som man ändå gör. Under kursen kunde jag ibland känna mig hämmad -  det fanns inte utrymme att vara spontan, impulsiv  och kreativ. Att hålla igen det under dessa elva dagar var inget problem, men gör man lumpen så är det under elva månader och då skulle det kännas som att genomgå en personlighetsförändring. Vet därför inte riktigt hur jag känner inför det. Inställningen från bl.a. de "lumpare" som vi träffade var dock att man vänjer sig med tiden. Frågan är bara om jag vill vänja mig vid en så strikt tillvaro. Jag trivs ganska bra med att vara spontan och lite galen, mig själv helt enkelt.

Nåväl. Igår eftermiddag återvände jag till det som är min bas i sommar, nämligen mina föräldrars lägenhet i Stockholm. Här ska jag bo tills det är dags att bege sig igen..

Läste alldeles nyss i DN att Norah Jones spelar någonstans på Djurgården ikväll. Skulle vara himla kul att vara där och lyssna på henne, men typiskt nog är jag på fel ställe vid fel tidpunkt. Det är ganska ironiskt att jag lyssnade på en av hennes skivor i förmiddags och att hon nu är på Djurgården. Prideparaden som också var idag i Stockholm, hade också varit  kul att skåda.

För övrigt är "vertikalt utmanad" ett kul uttryck som jag skrattade gott åt och som syftar på dvärgar/kortväxta.